Äntligen ansluten efter några dagars kontaktproblem...

Har inte tagit mig ut på internet på några dagar...fick ett nytt simkort..och efter diverse support kontakter har det kommit igång igen...Upptäckte att jag blivit alldeles för  van vid att nå ut i cybervärlden ...hade faktiskt lite abstinens...och detta trots att mina försök hittills inte resulterat i några direkta kommentarer.,eller kontakter.......men ,men det kanske kommer och under tiden kan jag ju fortsätta att sända ut mina tankar i det okända....det känns lite mera meningsfullt än att skriva för skrivbordslådan...

Har just genomgått ....det  har inte gått över än......den riktigt omskakande insikten att jag faktiskt är att betrakta som en äldre tant.... utan större värde i  tillvaron för någon annan i denna värld....utom för några yngre släktingar som faktiskt anser att jag är umgängesbar.....och en och annan vänninna som är i min ålder....och syrran förstås,
som hunnit fylla 80....

och så den just till livet återvändande särbon...fd sambon.....fadern till min älskade dotter.....och vännen sedan snart 50 år....Kalle....som just tagit sig genom en svår sjukdomstid.....under vilken vi allvarligt övervägt om det  alls skulle gå till bättring .......nu tror vi att allt ska gå bra......även om det tar ett tag innan kraften  är återställd....

Nu är det natt igen....tycker inte om att gå och lägga mig.......det är nu alla tankar och känslor börjar trängas och vill göra sig påminda....och eventuellt klarna ......i sömnen blir det bara en massa konstiga drömmar....vilka verkligen inte hjälper till att göra någon lugn och harmonisk.....ibland tar de t hela dagen att komma ur drömkänslan och inse att man inte behöver känna stress och oro.....det var ju bara en dröm.....

Nu ska jag i alla fall gå till sängs....gonatt...............

nattprat

Sitter här i natten och försöker reda ut ett och annat....Egentligen går det inte alls bra att tänlka när man är trött...
Det var ingen höjdare att bli pensionär.Det är visserligen skönt att disponera sin tid, men chocken över hur lite det blev över att disponera på sin ledigatid gör att  man går i baklås på något sätt....Jag är en av dom där 40-talisterna som trodde att det ordnar sig.....Men det var jag som skulle ha ordnat det....och jag har aldrig varit den typen som ordnar saker som har med framförhållning och blanketter att göra.....Det förgångna och nuet är vad som varit angeläget....framtiden.....läs  åldrandet....var så kollossalt långt borta...Inte trodde man att det skulle gå så fort....eller att man skulle bli så  trött....alla trappsteg och trösklar har blivit dubbelt så höga....och alla kilon dubbelt så tunga...
Nej nu får jag sluta gnälla...Jag är i alla fall inte utförsäkrad ,inte hemlös,och inte alldeles ensam,som så många
verkar vara...Men jag har märkt att jag behöver någon eller några att utbyta tankar med. Har i yngre dagar varit mycket diskussionslysten....Vädrar gärna både politiska och religiösa frågor......och  etiska....livet alltså.
Jag hatar kärnkraft,kärnvapen ,krig , maktgalningar..och den eviga s.k."utvecklingen"....den leder bara till att allting blir alldeles för invecklat och obegripligt...ingen kan ha koll och  överblick....inget skulle finnas som inte en normalbegåvad människa kan förstå......jag vet man kan inte vara en bromskloss och bakåtsträvare.....men jag tycker så i alla fall......och nu orkar jag inte mer i natt.........